Det är ju alltid bra att få en spark i baken för att komma igång. Så kändes det när jag var till läkaren i tisdags. Hade som förra gången jag var där högt blodtryck och nu ska jag äta tabletter för detta tycker min läkare. Ja ja, jag är ju ingen älskare av medicin och tar i stort sett inte heller värktabletter utan försöker få bort min värk på annat vis.. Spikmattan är skön när ryggen värker, vetekuddens värme ger bra resultat på nacken.. men något jag inte har tänkt på är att kanske mycket av min värk även kan ta bort med motion och mindre och nyttigare mat. Så i tisdags bestämde jag mig för att ändra min livsstil, ska försöka att promenera i snabb takt åtminstående en gång per dag, sedan blir det ju hundpromenader, men dessa går ja ju i hundens takt. Sen ska jag tänka på saltet i maten, fettet som jag normalt inte använder så mycket av, men kan säkert bli ännu mindre. Alkoholen till maten är ju både gott och avkopplande och jag tror fortfarande att ett glas rött vin till maten bara är nyttigt, däremot behöver jag ju inte ha ett glas bredvid mig när jag lagar maten.

Så nu är det tredje dagen för mig som jag tänker, månadag och tisdag åt vi soppa till middag, jättegott, men jag ska väl inte ljuga och säga att jag inte hade i lite grädde för att förhöja smaken.. I går gjorde jag en smal rätt, med fläskfilé, zuzzini, tomat, röd lök, potatis och matlagningsgrädde. Kan väl säga att det var supergott och nog åt jag lite för mycket, men jag kan ju inte bara äta mat som inte smakar mig för att äta mindre. Märker ju att när vi någon gång köper färdigmat så blir jag proppmätt efter halva, jag tycker inte att det är så gott.. '

Funder även på att prata med en dietist, kanske kan jag få lite råd och hjälp...

Dagen idag började jag med att ta en snabb promenad runt Mejramvägen ner mot sjön och sedan den långa backen upp till ängen, hade satt på min stegräknare och var nyfiken på hur många steg det hade blivit, men tyvärr så stod den på noll när jag kom hem, den hade aldrig startat.. Men även där blir det nya tag och jag kan ta samma varv en gång till för att se vad det ger i steg.

Ia

För en månad sedan var jag till min läkare för att ta prover på sköldkörteln och lite annat. När han tog mitt blodtryck så frågade han om jag hade högt blodtryck och jag svarade att jag aldrig hade haft det tidigare. Han tog då om det och visade mig att jag hade 177/107, okej jag blev förvånad för jag brukar alltid ha 120/80, men jag har ju inte tagit detta på några år. Han ville då att jag skulle ta trycket två gånger dagligen i 20 dagar för att han skulle se vad vi ska göra och detta har jag nu gjort och så var jag där idag igen.. Han kollade mina värden och sa att jag var ett gränsfall, men tyckte nog ändå att det var bra om jag fick ner det lite med medicin, jag gillar ju inte tabletter och tyckte nog att det var lite onödigt, men han stod på sig och ville att vi skulle prova i 20 dagar och jag då skulle göra samma mätningar igen.. Jag får väl vika mig och göra som han säger..

När han tog trycket på mig så hade jag ungefär samma värden som för en månad här på samma plats, om det nu är att jag jagar upp mig eller att det är fel på min mätning här hemma vet jag ju inte, för när jag kom hem så tog jag ett tryck och då var det mycket lägre..

Gick in på internet och letade fram några sidor om högt blodtryck och kände att nog finns det mycket jag kan ändra, för när jag läste vad som kan framkalla just högre tryck så kändes det som om jag levde helt fel idag.

• tobaksrökning                          Jag röker inte så detta kan inte vara anledningen
• höga kolesterolvärden              Hade 5 på skalan idag så inte heller detta kan jag skylla på
• diabetes                                  Har inte diabetes
• kraftig övervikt                       Våger dryga 70 kg till mina 156 cm, så nog är jag överviktig och borde banta
• felaktig kost                            Vi äter gott, kanske fel ibland, men tänker på att äta fettsnålt.
• stillasittande livsstil                 Sitter ju mycket vid datorn, får sluta med detta
• hög alkoholkonsumtion             Dricker vin till maten i stor sett varje dag, tar också en drink ibland
• högt saltintag                          Har alltid ätit mycket salt, när jag var liten fick de gömma saltet för mig för att jag inte skulle äta för mycket. När de gjorde detta så passade jag på att slicka på tunnorna som stod i affären med saltad fisk.. Ja som synes är det ju en hel del som går att ändra på rätt så lätt. Så nu ska jag samtidigt som jag tar min mätning under dessa 20 dagar även tänka på allt annat som kan inverka.

Ia

Ny vecka och äntligen är helgen över, den har inte alls varit så rolig, har inte kunnat koppla av eller sova eftersom mina tankar hela tiden har varit hos Lycka, först med denna hemska diarré men massor av blod och sedan att upptäcka att alla stygnen från operationssåret var borta. Men klart att vi skulle klara detta, fick instruktioner av sköterskan hos veterinären.

Började i alla fall måndagsmorgonen med att efter frukost och utegång med hundarna byta body på Lycka, vår duktiga lilla tjej la sig som vanligt på ryggen och visade mig hela sin mage och vad ledsen jag blev när jag såg att det var lika mycket öppet som innan helgen. Ropade på Lasse som fick komma ner och hjälpa mig att hålla Lycka medan jag tryckte ihop såret och la ett nytt bandage runt hela henne.

Sen blev det ett telefonsamtal till veterinären som jag tror inte riktigt förstod hur öppet det var, men lovade att hjälpa oss efter klockan 15.00

Lycka var glad och hoppade upp i bland de andra hundarna när vi kom in, hon vill verkligen vara med sin flock och inte bara ensam i köket.

Sen åkte vi iväg, Lycka var jätteglad att få åka bil och hoppade gladeligen in i sin bur. När vi kom fram till Tumba så var hon lika glad, till och med när vi kom in hos veterinären så viftade hon glatt med svansen och hälsade på alla.

Veterinären Joanna blev nog lite förvånad när hon såg såret, det var inte alls som hon hade trott och hon förstod verkligen att vi ville ha hjälp med detta.  Hon öppnade hela igen, tvättade och tvättade innan hon återingen sydde ihop såret och la en dräneringsslang innanför..  Hon bad verkligen om ursäkt för att det blivit så här och inte kan jag skylla henne för något, de har ju gjort det bästa men troligen har Lyckas kropp stött bort surturen som de sytt med.

Joanna visade mig var hon hade satt stygnen i dräneringen, så att jag ska kunna ta bort denna själv. Fick även veta att Lyckas blodiga avföring troligen berodde på att hon inte tålde Metacam, så detta kommer vi aldrig mer att ge henne.

Jag tyckte att det tog alldeles för lång stund innan Lycka vaknade och tänkte fly rummet när jag såg att hon började vifta på svansen. Så fort hon var på benen igen så var hon glad och pussade både på oss och sköterskan.

Hon fick en spruta med antibiotika och sedan tabletter som vi hämtade på apoteket  i centrum på vägen hem.

Vi fick även en återbesökstid till på fredag då de lovade att ta bort dräneringen och se till att allt verkar gå åt rätt håll.. Jag sa att jag måste även nu få inrikta mig på de kommande valparna och klarar inte av att känna mig stressad och naturligtvis hjälper de då till.

Nu sover Lycka gott i sin bädd och jag tror att hon behöver detta.

Ia

Skynda dig på husse, jag vill ut och åka bil. 

Tisdagen började med att vi åkte till veterinären och lämnade in Lycka för operation. Hon har haft en juvertumör ett par år som vi har hållit koll på, men så i somras tyckte jag att den började växa. Många sa till mig att det är inte så stor risk att det ska vara en farlig knöl och tyckte att jag skulle avvakta innan vi bestämde oss för operation. Men nu kände jag att det skulle ske, har ju i minnet att vår springertjej efter att ha blivit opererad fick nya knölar som växte mycket fort. En kväll när vi hade varit ute så märkte vi att det rann var från en som hade spruckit, Lasse tog ut henne i duschen och gjorde henne fin, hon var pigg och glad när vi senare gick och la oss, men på morgonen hittade vi henne död i sin korg, om det var juvertumören som tog hennes liv vet vi ju inte, hon var ju nästan 13 år så det kunde ju ha varit något annat.

En lugn och harmonisk tjej på väg att somna

Det var en rätt låg tjej som vi lämnade hos veterinären, men eftersom man alltid här har möjlighet att stanna kvar tills hunden har somnat så blir det i alla fall inga jobbiga avsked.

När vi hämtade henne efter 4 timmar så var det en lycklig tjej som kom emot oss med svansen som gick som en propeller.   Hon var jättehungrig när vi kom hem igen och det första hon fick var mat, när hon då ville ha mer så fick hon istället en morot för att stilla sin hunger.

Allt verkade så bra, hon åt och var lycklig men den där jobbiga tratten var inte kul och vi försökte då att hon skulle få vara utan så mycket som möjligt när vi var på samma plats som henne.. satt på henne en body i stället och detta fungerade bra, men klart att det gick att bita lite i såret genom bodyn. På torsdagskvällen när jag skulle byta body så upptäckte jag at det hade lossnat ett par stygn i ena kanten, så jag drog ihop allt med en binda och satt på henne tratten inför natten.. Denna natt var hon orolig, ville hela tiden ut för att försöka bajsa och till slut efter en massa spring ut och in med henne så var det mest blodblandat slem som kom.. Eftersom själva avföringen inte var blodig så blev jag inte så ororlig, detta är ju oftast för att de får springa för mycket och det gå sönder lite.

På fredagsmorgonen när jag återigen skulle byta till en annan body så upptäckte jag till min fasa att alla stygn hade försvunnit och det var bara ett stort gapande hål på ca 5 cm.. ringde direkt till veterinär och fick veta att man inte kan sy om detta utan nu fick vi istället försöka med stripes.. hon ville inte äta något denna dag, luktade på maten och viftade på svansen, men vände bort blicken från det som bjöds. Sedan började hon må illa, kräktes och hade mycket lös avföring hela fredagen.

På lördagen mådde hon illa och ville inte heller då ha någon mat, jag försökte med olika godsaker men hon bara vände bort huvudet, fick i alla fall i henne lite vatten och kände att det kanske är bäst ändå att hon får svälta ett par dagar så att magen får lugna ner sig.

Det blev en orolig natt för mig mellan lördag och söndag, hade svårt att koppla av och låg mest vaken och tänkte på vad jag skulle göra för att få Lycka att i alla fall äta lite fisk eller ris. Vi gick upp tidigt, Olga var som vanligt superhungrig och ville ha mat direkt när vi kom ner i köket.. Lycka sov djupt och brydde sig inte om att de andra fick sin mat.. när alla hade ätit så släppte Lasse ut dem och tog sedan ut även Lycka som då var glad och viftade på svansen.. men ingen mat ville hon ha..

Efter någon timme tog jag ut Lycka igen för jag vill att hon ska vara glad och det är hon när vi är ute. Hon vill till och med att hon och jag ska jobba, men nog känner jag mig orolig, men så länge hon verkar glad och lycklig så får väl även jag försöka känna så.

Håll tummarna för att vår fina Lycka ska bli helt frisk igen. Längtar tills vi nästa gång får springa vänstervarv, något som hon verkligen gillar.

Ia