Igår kväll ringde klockan vid 19.30, det var pappa som ringde och berättade att han befann sig på Huddinge sjukhus. Vi var hos dem i tisdags på lunch och jag hjälpte honom med datorn. Han hade massor att göra, det skulle handlas och fejas, han skulle skriva roliga historer, ja allt detta skulle göras innan gårdagen då det var avslutning på PRO.

Det mesta var över på denna fest när pappa skulle fylla på kaffe i köket, han ramlade baklänges, slog huvudet i bordskanten och föll så att han bröt lårbenet. Det blev ambulansfärd till Huddinge. Vi åkte dit och hämtade mamma. Vi vet inte ännu om det blev operation redan i går kväll, eller att de väntade med denna tills idag på morgonen, detta ska jag snart ringa till mamma och ta reda på.

Ja, alltid är det något som händer.

I morgon ska vi till Sollentuna på hundutställning, vi är ju alltid så vana med att det är pappa som tar hand om att ta ut våra hemmavarande hundar när vi åker bort, men vi får väl se hur vi kan planera för detta i morgon.

Så kom då äntligen snön och precis till Stockholmsbarnens sportlovsvecka.

Det är helt underbart att titta ut genom fönstret och se den vita rena snön på vår baksida av huset.

Våra skator är på gång igen med sitt byggande, de som har följt denna blogg kunde läsa om dem förra året. Precis som då så blev deras bo återigen fyllt med snö, men är man skata så bryr man sig inte utan bygger vidare så fort snön är borta. Förra året (och även flera år tillbaka) fick vi glädjas åt skatungarna som hoppade omkring på vår tomt och gjorde massa bus. Vår hängmatta var nog deras roligaste leksak, de bet i snörena, de fick den att gunga, ja det var härligt att varje morgon till fikat få studera dessa fina fåglar.

I morse när jag höll på med att städa i sovrummet så hittade jag en gammal bild på mina "killar". Denna bild togs inte igår, men vad gör det.

Har suttit lite nu på morgonen och räknat på vad det kostar att föda upp hundar. Att detta enbart är en hobby för de kennlar som vill lämna garanti på bra valpar är inget att orda om. Det finns nog många valpköpare som tror att vi gör stora pengar på denna "hobby", men med dagens alla tester för att garantera våra valpköpare en bra hund så kan man nog många gånger till och med gå back på en hundaffär. Men vi gör det för att det är så roligt att se en valpköpares glädje när de hämtar hem sin lilla valp.

För att avla på eller efter en hund fodras det att man har en utställningsmerit, gärna jaktmeriter, bruks och viltspår, att få hundarna dit vi vill kostar en massa pengar. Hunden ska också vara höftledsröntgad, ögonlyst och nu även DNA-testad för ögonsjukdom och FN-testad för leversjukdom. Att DNA-testa sin hund kostar strax under 3000 kr, då ingår även blodprovstagningen, postens utlägg och tullkostnaden till USA.

Tyvärr finns det ingen lag på att inte använda helt otestade hundar och detta gör naturligtvis att det hela tiden kommer fram nya som bär på en ev. ögonsjukdom. Just därför är det så viktigt att vi som uppfödare kan tala om för valpköparen att dennes hund aldrig kan utveckla en sjukdom som gör den blind, men att denne måste tänka på om valpen är "carrier" genom sina föräldrar inte då chansa på att använda den i avel med otestad hund. Det är 50 % chans att hunden är "clear" så testa hellre din hund så du vet vad du ska para med.

Ja det är precis det jag har idag och det känns inte bra. Spelade bowling i måndags som vanligt och redan då kände jag att det inte var så bra med nacken. I går var jag ute med jobbarkompisarna, först bowling och sedan middag, supertrevligt men jag måste ju glänsa med mina bowlingtalanger och tog i lite väl mycket och det blir som vanligt surt efter. Detta är nu inte så där superbra eftersom jag har lovat hit en tjej men en liten cockervalp som ska få lära sig trimma denna, men allt får gå.

Hade även bestämt mig för att åka till Lidingö idag och besöka Yvette och hundarna, men med denna nackspärr/värk så är det inte lämpligt att köra bil genom stan och någon skjuts lär jag nog inte få när det är skidsport på TV.

Så idag blir det att ta det lugnt fram till 18.00 när Sara kommer med lilla Lollo.

Nu är det många som väntar på att få se vad som händer i vårt kök. Jag hade bestämt mig för att inte visa något innan allt var klart, men här kommer en bild i alla fall. Det är inte klart, det fattas två dörrar vid underskåpen, men dessa måste Lasse bygga själv eftersom dessa mått inte finns att köpa färdiga och det ska vara en mörk list under överskåpen istället för den vita som sitter kvar. Denna är inköpt men det har inte funnits tid att sättas upp. Fortfarande så ligger även verktygen framme. Men är det byggplats, så är det.

Det ser i alla fall inte ut som ett sjukhuskök längre, fick det intrycket av allt vitt och all kakel och klinkers. Men det är praktiskt när man har sju hundar.